Diospyros kaki

Khormalou, en kär frukt för mig, som lätt hamnar på en eventuell top five lista. Kanske beror en del av dess höga rankning på att jag inte fick tag i det i flera år efter det att vi flyttade till Sverige, kanske är den bara jävligt god. Tydligen är sharonfrukten ett bär - något jag nyss fick reda på (även ett fint träslag ser jag nu på wikipedia samtidigt som jag blir påmind om de torkade och mycket goda kakin som jag njöt av i Peking för hela fyra år sedan). Själv har jag alltid förundrat mig över och fascinerats över dess härliga konsistens när den är som mognast och de klyftor man med tungan urskiljer i dess härligt saftiga kött. Tyvärr har vi i Göteborg, Sverige iår inte kunnat komma åt persimon och kaki (från vilka sharon är utvecklad). De senaste åren har dessa östasiatiska orginal blivit allt enklare att få tag i, men iår, till mitt förtret alltså, så har jag bara sett israeliska produkter. Detta går inte riktigt ihop med min bojkott... damn.

Ett första inlägg alltså, lite för att prova, lite för att förklara bloggens adress och troligen även för att ge ett exempel på vad jag tänkt bloggen till stor del kommer att handla om - Det hjärtliga intresset för frukt.